Hörde just en omröstning. Det var vilken av Lars W. eller Håkan Hellström som var bästa artisten. 67% valde Lars W. Rätt anmärkningsvärd siffra det.
Jag har aldrig förstått mig på hans musik. Visssa av hans texter är bra; Elegi & Åt Samma Håll är två låtar som även jag gillar. Men utöver det så är han rätt medelmåttig, inte så värst dålig, men inte heller särskilt bra. Vad är det då han har att erbjuda som gör att alla ÄLSKAR honom? Han är för mig en grå, lite tråkig symbios av Thåström & Håkan Hellström med alltför mkt Uffe Lundell-influenser. Han har inte en 10-del av den publiknärvaro som Timo Räisänen, Moneybrother och alla andra som delar hans publik, har. En speciell personlighet är något som Winnerbäck saknar i min mening. Så vad är det som attraherar folk att ställa sig och lyssna och anse honom vara den bäste?
Är det för att han är “svennigare” än Hellström, inte vågar öppna sig för mkt? Eller är det kanske det att han är lättillgängligare än Joakim Thåström, en Thåström-lightprodukt? Har tänkt på detta länge, jag hade vart glad av att få höra just era åsikter om detta.
Jadu Max, jag vore dum i hvuudet om jag höll med dig helt där, med tanke på att jag nyligen satt och gick över min konsertbudget och kom fram till att jag vill se just Lasse i höst. Alltså, varför man går på honom istället för Håkan är för att han är lugnare, man kan sätta sig i gräset och bara njuta utan att känna att man vill dansa, man vill bara sitta och bara vara. Varför man går på Lasse istället för Thåström är ju helt klart för att Thåström är depressiv, och Winnerbäck är mer lycklig, och mer allmän, fler som kan identifiera sig med hans texter.
Det är mina åsikter